Gustaf Hellström i ett nötskal

Gustaf Hellström föddes i Kristianstad den 28 augusti 1882. Han avled i Engelbrekts församling i Stockholm den 27 februari 1953 men ligger begravd på Östra begravningsplatsen i Kristianstad. Han var skolkamrat med Fredrik Böök och tog studenten på nuvarande Söderportgymnasiet våren 1900. Han studerade i Lund och tillhörde där den radikala bohemkretsen kring Bengt Lidforss. Han flyttade till Stockholm och debuterade som skönlitterär författare. 1907 reste han till London och blev uppskattad korrespondent för Dagens Nyheter. Han kom att verka i London, Paris, New York och sedan, efter några år i hemlandet, åter i London.

Även om han periodvis återvände till hemlandet blev hemkomsten definitiv först 1936. Invald i Svenska Akademien blev han 1942 och därtill hedersdoktor vid Uppsala universitet 1945.

Författaren

Hellström debuterade som skönlitterär författare med novellsamlingen Ungkarlar (1904). Novellen ”Träbenet” i Kaos (1907) blev en första framgång, men ett mer definitivt genombrott kom med den lilla London-romanen Kuskar (1910). Mycket uppskattad blev hans självbiografiska romansvit om Stellan Petreus, och då inte minst de betagande skildringarna från barndomens Kristianstad i Dagdrömmar (1921). Mest känd är han för romanen Snörmakare Lekholm får en idé (1927).

Gustaf Hellströms författarskap representerar en central linje i svensk 1900-tals litteratur. Han är en av "tiotalisterna", alltså de nya realister som för lång tid framåt skulle dominera den svenska prosaskildringen. Samtidigt är han unik också inom sin egen generation, i och med utlandsvistelserna som ger ett spännande jämförande perspektiv på hemlandets förhållanden. Intressant är också det dynamiska och fruktbara växelspelet mellan för-fattaren Hellström och journalisten. Hellström drar sig nämligen inte för att använda mer eller mindre bearbetat dokumentärt material i sina skönlitterära verk.

Världsmedborgaren från Kristianstad

Hellström lämnar ju den trånga hemstaden och det likaledes trånga Lund för världsmetropolerna London, Paris och New York. Men den skånska småstaden finns kvar i hela författarskapet som en klangbotten. Det lilla och det stora, det lokala och det globala samlas i Hellströms liv och gärning, och det gör faktiskt Gustaf Hellström till en mycket modern människa.

Kristianstad skildras med värme och humor, men också med en social klarsyn som är imponerande. I Hellströms skildringar möter oss ett visserligen välordnat men i grunden ojämlikt samhälle med regler och traditioner som idag närmast kan uppfattas som exotiska. Och ändå känner vi igen oss – det är ju här vårt eget samhälle har sina rötter, på gott och ont. Vi går också på samma gator som Hellström, hör samma språk talas, om så i Kristianstad, Lund, Stockholm, London eller Paris…

Världsreportern

Som tidigt mycket uppskattad reporter för Dagens Nyheter, som han var trogen i alla år, gjorde han bland annat uppmärksammade reportage kring franskt liv och död under första världskriget. Han reste till Amerika mitt under brinnande krig och skildrade sedan stämningarna där vid tiden för fredsförhandlingarna i Versailles. Han skildrade också Hitlers första tid vid makten i initierade reportage från Berlin våren 1933. En resa i Sovjetunionen resulterade i den klarsynta reportageboken Vägen till paradiset (1937). Från och med 1936 var det framför allt som recensent Hellström var verksam i Dagens Nyheter. Engelsk och amerikansk litteratur var hans specialitet.

Den stora världen skildras alltså inte bara i romanerna utan också i Hellströms ofta egenartade journalistik. Det är verkligen en driven författare som skriver och han drar sig inte för att använda skönlitterära grepp för att göra reportagen levande. Han såg det stora i det skenbart lilla. Han lyfte fram de små människorna, de som annars aldrig hamnar i tidningen. I London omkring 1910 följde han bland annat arbetarnas kamp för ett drägligare samhälle och inte minst suffragetternas livliga rösträttskamp. Hur kriget påverkade människornas vardag blev ett centralt tema i skildringarna från Paris. Och hans reserapporter från Tyskland 1933 är utomordentliga exempel på hur ett engagerat och klarsynt medvetande kunde se och förmedla vad andra helst vill skyla över…